sarahernandez.se
Online PR
Online PR
14 Nov 11
Senaste året har jag varit på Web 2.0 Expo i New York och Social Media World Forum i London och nu är det dags för en av konferensgiganterna här hemma i Stockholm: SIME. Faktiskt första gången jag går på SIME, annars har jag frekventerat Webbdagarna ganska ofta, även om de nuförtiden har så bra livesändingar att man faktiskt kan spara in på avgiften och kolla via Bambuser.
Det som ska bli kul med SIME är vad jag hoppas på den internationella vinkeln. När man jobbar och lever i ”social media”-Sverige är det väldigt mycket samma personer och samma teman som återkommer. Inte för att folk inte är duktiga eller att de teman de pratar om inte är intressanta, men det blir lite som att gå på en och samma Håkan Hellström-konsert om och om igen, det är bra, men ibland vill man ha lite variation!
Särskilt intressant tycker jag att det ska bli att lyssna på följande punkter i agendan:
Tisdag 15 nov
09:30 – Mobile means business med bla Google och Hemnet
11:20 – Showcase of tomorrows superstars
14:00 – Extreme make over of web sites with Creuna
Onsdag 16 nov
09:55 – Return of the media giants
11:20 – Game dynamics
11:40 – Social branding
13:40 – The new social democracy – the arab revolution seen from within
Bloggande från SIME kommer jag göra på blog.halvarsson.se. SIME har också ett antal temabloggare som jag räknar med kommer skriva många sammanfattande inlägg.
Ses där!
/Sara
30 Okt 11
Trots att jag följt Stockholm Social Media Club länge på Facebook var jag på premiärlunch i fredags. Diskussionen denna gång handlade om Klout, en tjänst som mäter individers och organisationers inflytande på nätet. Det funkar så att man tillåter tjänsten att koppla upp sig mot ens konton på exempelvis Twitter och Facebook och som då kan mäta hur många kontakter man har, hur många som kommunicerar med en och delar vidare ens inlägg. Ju mer interaktioner och inflytande desto högre poäng får man. Se videon från diskussionen här.
Klout eller liknande tjänster som PeerIndex eller Empire Avenue har inte direkt fått något större genomslag i Sverige, de flesta som inte jobbar inom digital mediasfären har nog inte koll på vad det är. Däremot hävdade en paneldebattör på Social Media World Forum som jag var på i våras att Kloutscore blivit så viktigt i Silicon Valley att man inte får komma på jobbintervju om man har lägre än 50 (av 100).
När då Klout ändrade reglerna för sina algoritmer häromveckan (över)reagerade en hel del folk då de märkt att deras ”värde” sjunkit avsevärt.
Att mäta folks inflytande i den digitala sfären är inget nytt. Bloggare har i åratal kämpat för att komma på bloggtopplistorna över mest lästa och länkade bloggar på exempelvis Bloggportalen.se. Det räckte inte med att registrera sig på Facebook och lägga till sina nära och kära, utan folk var tvungna att leta reda på varenda gamla klasskamrat eller avlägsen kusin för att få så många ”vänner” som möjligt. På Twitter mäter man antalet followers, retweets och hur många balla listor man hamnar på. Så det är inte så konstigt att det kommer tjänster som försöker aggregera allt detta för att ge varje individ ett mer heltäckande ”värde”.
Som nämndes på Social media club lunchen så finns en del intressanta tillämpningsområden med dessa typer av mätverktyg, bara man förstår hur mätningarna faktiskt funkar och tar det där med värderingen med en nypa salt. Bland annat kan man använda Kloutscore för att mäta framgång vid digitala kampanjer om man kopplar det till exempelvis företagets Twitterkanal. Eller att man använder värdet för att hitta de (troligtvis) mest inflytelserika personerna inom den målgruppen man vill nå med ett specifikt budskap. Eller som Therese Reuterswärd menade på - att man kan använda Kloutvärdet vid krishantering för att minimera risken för blogg- eller mediastormar som kan uppstå när en extra inflytelserik person klagar på ens företag.
Min främsta farhåga med mätverktyg som Klout och liknande är att folk kommer att lära sig att manipulera dom, det kommer att bli som black hat SEO där webbplatser tar till fula knep för att komma högst upp i Googles söklistor, men med Kloutvärdet istället. När vi googlar är vi ju intresserade av de relevanta webbplatserna med bra innehåll, inte de webbplatser som är bäst på sökmotoroptimering och precis på samma sätt så är vi ju intresserade av att hitta de riktigt inflytelserika och äkta personerna (inte botar) inom vårt intresseområde via Klout, inte bara de som är bäst på att manipulera systemet.
Sen hoppas jag att det inte blir så som vissa förutspår – att den här typen av verktyg kommer att avgöra vid rekryteringar, bonusutvärderingar, medarbetarsamtal eller löneförhandlingar i framtiden. Att ha ett brett nätverk, vara social och duktig på att kommunicera digitalt och IRL är förvisso viktiga egenskaper men det finns andra värden som yrkeskunskap, lång erfarenhet, respekt i yrkeskåren, noggrannhet och skicklighet. Och dessa värden kommer inte att gå att mätas genom att räkna hur många personer som retweetar ens sarkastiska Melodifestivalkommentarer eller som gillar ens gulliga bebisfoton på Facebook.
Andra som bloggat om Klout:
Why I (mostly) like the (new) Klout
Siffror kan göra oss blinda – om Klout och mätning
Klout ändrar på algoritmerna och en bra diskussion startar. Igen.
25 Sep 11
I torsdags var vi många som satt bänkade framför livesändningen av Facebooks F8 konferens där det utlovades nyheter som kommer att förändra inte bara Facebook utan nätet i stort.
Den första stora nyheten som släpptes var den nya designen på ens profilsida där det istället för en vägg med ett begränsat antal statusuppdateringar som syns, kommer att bli en komplett tidslinje med allt som har hänt en i livet, eller i alla fall allt man har valt att dela med Facebook de senaste åren. Allt indelat i år så man snabbt kan hitta tidigare uppdateringar, bilder och annat innehåll.
Den andra stora nyheten är hur Facebook planerar på att utveckla open graph-tänket genom strategiska partnerskap med exempelvis Spotify och Netflix. Genom användningen av appar kommer man att föda sin Facebook Timeline med information om exempelvis vilka låtar man lyssnar på, vilka filmer man tittar på och vilka nyheter man läser. Man ska inte längre aktivt behöva gå och dela en låt med sina Facebookvänner utan det kommer att gå per automatik.
När jag läser mitt inlägg här så ser jag att det blir många minus och lite plus. Sammanfattningsvis kan jag säga att professionellt är jag enormt exalterad över de möjligheter som förändringarna på Facebook innebär för företag och organisationer när det gäller marknadsföring och kommunikation. Tänk när exempelvis företagssidorna eventuellt får en egen Timeline, hur man skulle kunna visualisera ett företags historia, aktiviteter och kundinteraktioner på ett överskådligt sätt.
Privat är jag dock inte lika entusiastisk och jag oroar mig över min integritet och säkerhet på Facebook och i samband med användningen av appar. Dessutom kommer det att bli information overload ju fler saker mina vänner och bekanta delar med sig av på Facebook. Redan idag känner jag att 99% av det som susar fram i Tickern är helt ointressant för mig.
Man kan tjuvstarta och aktivera sin egen Timeline genom att följa dessa instruktioner.
/Sara
14 Sep 11
Läser på Twitter och Dagens Media om hur Hovet hotar stämma Twitteranvändaren @Kaptenusling för att denne har registrerat kontot @Kungahuset. Kontot har nu stängts ner av Twitter på vad vi antar är hovets uppmaning, mer om det på Emanuel Karlstens blogg. Samtidigt noteras att namn som @Kronprinsessan, @DanielWestling och @CarlXVIGustaf är lediga för registrering, upptagna, men inte verkar kungahuset bry sig om det, så någon särskild strategi för det här med kontoregistrering och varumärkes/personnamnsskydd verkar inte finnas från hovets sida.
För att hovet ska undvika såna här situationer i framtiden kommer här ett litet tips till Vickan och Daniel som väntar smått till våren. Enligt mina beräkningar så bör de gå på sitt första ultraljud inom den närmaste månaden. Praktiska människor som de är lär de ta reda på könet på den blivande tronarvingen och jag kan tänka mig att namnet är något som kommer att vara bestämt i god tid innan BF (beräknat förlossningsdatum).
Eftersom de nu i god tid kommer att ha bestämt namn på sin avkomma så är ett hett tips att så fort de har gjort detta, se till att registrera namnet på så många sociala medier som möjligt. Gör de inte de kan jag garantera att en eller en annan ”usling” kommer att göra det så fort det lilla livet är fött och introducerat till omvärlden. Bättre att förekomma än att förekommas!
/Sara
8 Sep 11
Det är inte snällt att luras. Det är inte heller snällt att ge falska förhoppningar. Inte heller är det snällt att låtsas vara någon man inte är, att tala i någon annans namn. Men ibland kan man förstå motivationen bakom.
I några timmar trodde vi att Stockholms Lokaltrafik äntligen tagit sig i kragen och likt SJ börjat använda nya medier för kundkommunikation. Twitterkanalen @SLKundservice öppnade och förkunnade att man nu fanns på Twitter för att svara på frågor. Flertalet glada personer retweetade och välkomnade SL till Twitter, inklusive mig själv.
På kvällen fick man istället reda på att det inte alls var SL som låg bakom kontot utan att kontot hade skapats av nån student på Medieinstitutet under en föreläsning om sociala medier. Orsaken var att visa på hur viktigt det är för företag att arbeta med omvärldsbevakning och nyttan i att finnas i sociala medier och föra dialog med ens kunder.
I blogginlägget som förklarar det hela jämför man sig med Yes Men, några dokumentärfilmar som vid olika tillfällen har lurat medierna och låtsats vara företrädare för olika företag för att sätta fokus på viktiga frågor, som miljöförstöring orsakad av storföretagen och korruption. Nu kan man inte direkt jämföra Stockholmarnas frustration över uteblivna pendeltåg med miljökatastrofer som orsakat tusentals människors död och lidande, men jag förstår lite hur de tänker.
Det är viktigt för företag att lyssna, synas och agera i sociala medier. Det kommer en helt ny generation konsumenter och medborgare som förväntar sig kunna nå företag, organisationer och myndigheter på ett enkelt, snabbt och mobilt sätt. I konkurrensen om kunderna får kundservicen också en allt mer betydande roll. Vi betalar gärna några kronor extra för en tjänst om vi vet att vi kan få hjälp eller svar på frågor när vi behöver det. Vi vill kunna lita på de företagen vi är kunder till och känna att vår röst blir hörd.
Tyvärr är det just det här med tillit som gör att det här lilla tillltaget på Twitter inte är en sån bra idé och jag hoppas innerligt att inte fler skojare tar efter. Ju vanligare det blir att företag finns på sociala medier desto mer avslappande blir vi kunder till det hela. Vi accepterar när ”SLKundservice” säger att de nu finns på Twitter och börjar kommunicera med dom därefter. Vi skulle också lita på ”SLKundservice” på Twitter om de till exempel säger att nu ligger den gröna linjen nere pga signalfel och det skulle bli köer till alternativa färdmedel.
Tänk på faran när det gäller andra tjänster, om vi börjar kommunicera med någon som utger sig för att vara vår bank och som lurar oss att skicka våra kontouppgifter via DM, eller om vi går på att dela med oss av privata angelägenheter med den som påstår sig vara vårt försäkringsbolag. Eller nu när polisen börjat använda sociala medier än mer flitigt, hur ska man kunna veta vilka konton som är äkta, vilka som är fejk och vad som är sant?
/Sara
7 Sep 11
Ibland refererar jag till mig själv som ”crazy Facebook lady” på jobbet. Det är för att jag jobbar mycket med Facebook – strategier, policies, workshops, sätter upp Facebooksidor och håller föreläsningar om allt man kan göra med och på Facebook. Jag kan lugnt säga att jag är inne på Facebook, privat och professionellt, säkerligen 20-30 gånger om dagen.
Som flitig användare och sidadministratör för ett flertalet sidor är det dock en hel del saker som stör mig. Facebook ändrar sina inställningar med jämna mellanrum också vilket kan bringa otrevliga överraskningar utan förvarning.
Tips: Facebook har gjort många förändringar på sistone och värnar du om din integritet är det hög tid att gå in och se över dina konto- och sekretessinställningar så att du inte delar mer än du själv vill.
1 Jun 11
Det är superenkelt att lägga till en sådan här Follow me-knapp på sin blogg eller webbplats:
Klicka här för att skapa din egen knapp.
/Sara
18 Maj 11
Så fick man då äntligen en invite till MyCube, Johan Stael von Holsteins ”nya” sociala nätverk. Enligt siten själv ”The social exchange where you own, control and monetize your digital life”
Nu är det ju väldigt svårt att utvärdera en tjänst när man inte har några kontakter på den och det knappt finns någon aktivitet. Tänk hur trist Facebook hade varit om det inte var för det innehåll alla dina kontakter skapar och inte minst för den feedbacken du får på sånt du själv postar. Vem fortsätter att skriva statusuppdateringar om man aldrig får den minsta lilla ”gilla” eller kommentaren.
Tanken med MyCube är om jag har förstått det rätt alltså ett socialt nätverk där du har dina kontakter (vänner) sparade i olika kategorier som ”kompisar”, ”kollegor” eller ”familj” etc. Precis som med andra sociala nätverk kan du välja att lägga upp statusuppdateringar (här kallat quick post), lite längre inlägg av bloggkaraktär (här kallat article) samt bilder och videos (kallat för vad det är).
Designen är avskalad (tänk snarare Facebook än MySpace) och det är enkelt att navigera sig runt på sina sidor, ladda upp innehåll och ändra sina inställningar. Man kan både like och dislike någons innehåll och man kan lämna kommentarer.
För varje typ av innehåll du lägger upp kan du ange exakt vilka som kan se innehållet samt om det ska kosta att ta del av det. Undantaget quick post, det kan man inte ta betalt för. Betalningen sker då i form av valutan ”cube” (1 cube = 1 singapore dollar). Du kan också att välja att ta betalt olika mycket av olika målgrupper. Så din familj kanske bara behöver betala 2 ”cubes” för att få se en bild på ditt barn medans andra får hosta upp minst 5 ”cubes” för samma bild.
En liten fundering är hur man ska kunna hitta sina vänner. Det finns inga av de vanliga funktionerna där man kan koppla upp sin e-postadress eller andra sociala konton för att hitta de bland kontakterna som även finns på MyCube. Du måste manuellt leta upp varje person.
En annan liten fundering är att om denna tjänst nu ska ha till syfte att användarna ska kunna sälja sitt innehåll till andra människor, varför finns inte den mest populära varan med då – musik? Det går att ladda upp videoklipp men inte musikklipp.
De av oss som har hört Stael von Holstein prata om sin kreation vet att han trycker mycket på det att MyCube har mycket schysstare användarvillkor och att på MyCube är det minsann varje enskild individ som äger sitt innehåll. Men granskar man villkoren, vad är skillnaden egentligen?
Utdrag ur MyCubes villkor:
Jämför med Facebooks:
You own all of the content and information you post on Facebook, and you can control how it is shared through your privacy and application settings. In addition:
Vi får se hur MyCube utvecklar sig. Frågan är om folk är redo att gå vidare till nya nätverk, Facebook växer och expanderar fortfarande och Twitter blir bara större och större. En annan fråga är hur den här försäljningen av innehåll kommer att funka. Vill vi betala för en massa främlingars (eller vänners) blogginlägg, bilder och videoklipp när det finns så mycket gratis därute? Och vad är värdet av att låsa in sitt innehåll i MyCube där spridningen blir mindre än om man lägger upp det på andra kanaler. Hur ska MyCube förhindra att folk säljer någon annans innehåll? Hur ska upphovsrättsägare kunna skydda sitt material om de inte ser att någon annan säljer det på MyCube (de kanske bara väljer att sälja det till sina kontakter).
/Sara
12 Apr 11
Förrförra veckan var jag alltså på Social Media World Forum i London. Jag hade höga förväntningar, tänkte att det skulle vara mer värt att åka till London och få nya, fräscha intryck jämfört med att gå på gamla Webbdagarna där många av talarna, ämnena och casen är välbekanta. Och så skulle jag få höra Josh Williams från Gowalla och Brian Solis tala.
Absolut så var det intressanta diskussioner, en del bra presentationer och spännande case på SMWF, men tyvärr så var det allt för mycket av den första kategorin. Väldigt många av passen var paneldebatter där debattörerna inte alltid höll sig till ämnet och som inte gav så mycket i slutändan. Dessutom var ganska många av debattörerna och presentatörerna väldigt sega, det hade liksom ingen energi. Brian Solis var för övrigt inte ens där utan skötte sin presentation via Skype!
När jag väl kom hem kollade jag på några av Webbdagarnas sändningar på Bambuser. Vilken skillnad från London, proffsigt, välarrangerat, superbra kvalité på livesändningarna. Många bra presentationer och engagerade talare. Gräset är kanske inte alltid grönare på andra sidan!
Men som sagt, London hade sina höjdpunkter ändå. Även om Solis pratade via Skype så gav han en bra presentation med många härliga one-liners. Jag har skrivit mer om detta och andra punkter från dagen på min andra blogg, Integrerad Kommunikation.
Dag 2 bjöd på intressanta case från Dell och BT och jag fick en del matnyttigt att ta med mig hem som jag kan applicera i egna arbetsprojekt.
Förutom de sessioner jag har bloggat om så var det ett bra pass om viral video som jag inte nämnt. En representant från Unruly Media var och berättade om hur man skulle få spinn på sina videokampanjer och hur man får folk att dela vidare. I princip handlar det om att man ska appellera till vissa sociala triggers som:
Folk sprider vidare videos för att det säger något om dom eller ger dom en särskild status i sitt nätverk. Det gäller att satsa på faktorer som förstärker detta.
Hur som helst så hade jag två väldigt bra dagar i London, inte minst för att det var sånt härligt vårväder när man strosade runt i Hyde Park.

25 Mar 11
Jag är riktigt taggad för på måndag får jag åka på Social Media World Forum i London. För det första har jag inte varit i London sen 1998, vilket känns som otroligt länge sen. För det andra är det alltid kul och lärorikt att gå på mässor och events och jag hoppas att dagarna på mässan blir fullspäckad av intressanta seminarier och workshops.
Bland talarna finns Gowallas grundare Josh Williams och den inom social media-världen storkändisen Brian Solis.
Att döma av workshop-agendan kommer det att bli många pass om geo-positionering, social shopping och social CRM och crowdsourcing, vilket känns ganska givet. Hoppas bara att det inte enbart handlar om Facebook utan att man även kollar på andra tjänster.
Jag kommer såklart att blogga från London, om inte här så i alla fall på jobb-bloggen Integrerad Kommunikation. Kommer såklart också att twittra och det finns en särskild hashtag man kan följa: #smwf.
/Sara