Näthat blir en CSR-fråga för företag

Så blir det digitala året 2015 – 5/24 saker att hålla koll på

Igår var jag på Diskrimineringsbyrån i Uppsalas (DU) event Nätvaro och deltog som paneldebattör. DU jobbar bland annat med att förebygga och motverka näthat och det var det som eventet handlade om.

I de två debattpanelerna under konferensen deltog också Elza Dunkels som skriver den läsvärda bloggen Nätkulturer, Erika Pohjanen från Sibship Society, Robin Enander från Juridikfronten, Olle Cox från Friends, Martin Fredriksson från Researchgruppen, Karl Dahlstrand från Cybernormer samt representanter från Rikspolisstyrelsen, Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor och Institutet för Juridik och Internet

IMG_20141205_092222Min input i debatten var att prata kring företagens roll när det gäller att både förebygga men också hantera näthat. Dels sker mycket av det näthat som existerar på plattformar och tjänster som ägs och drivs av företag. Vilken skyldighet har till exempel Facebook, Macforumet eller Nöjesguiden eller för den delen spelbolagen för det innehåll, inlägg och kommentarer som florerar på deras tjänster och i kommentarsfälten. Dels så har i princip nästan alla företag idag sociala kanaler där det pågår öppna diskussioner mellan fans eller följare. Vilket ansvar har exempelvis Telenor eller Nordea för det som skrivs på deras Facebookväggar och hur folk beter sig mot varandra på deras kanaler.

Svaret är ju såklart att alla dessa företag och tjänster har ett ansvar. Om man driver en sida som går under lagen för elektroniskt anslagstavla är man skyldig att moderera och hantera det innehållet som postas av tredje part. Men trots detta ansvar så sker överträdelser mot privatpersoner dagligen.

Näthat blir en CSR-fråga för företag

Jag tror att företag kommer att bli mer medvetna om näthat och dess effekter under 2015. Dels som ett sätt att undvika krissituationer – man måste hantera och moderera sina sociala kanaler för att undvika förtroendekriser. Men också som en del i CSR-arbetet när det gäller socialt ansvar.

Teliasonera jobbar till exempel aktivt med att göra nätet till en säkrare plats för barn. Rädda Barnen och andra organisationer jobbar också med att barnrättsprinciperna ska inkorporeras i företagens verksamhet. Att barn och ungdomar ska kunna vara trygga även på digitala marknads- och kommunikationsplattformar ett företag innehar är ju en del av detta.

Idag sker mycket av det som tidigare hände i fysiska världen på nätet – vi handlar, vi kommunicerar, vi går kurser och vi spelar spel med varandra. De som bygger plattformarna, tillhandahåller tjänster och skapar kommunikationsmedel måste också ta ansvar för vad som sker där. Till exempel är det lite udda att Mark Zuckerberg kan bli känd för att skänka pengar till Ebolavården, men inte ta en stark ställning för motverka hot, hat, rasism och sexism och brott som faktiskt sker på hans plattform varje sekund – och där ofta barn är utsatta och uthängda. Det är dags för ökat ansvar och engagemang från både sociala nätverk men även alla andra typer av företag som har målgrupper som interagerar digitalt på deras egna plattformar.

bild5

För mer information – ladda ner Nätvaros publikationer.

/Sara

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>