Revolutionen i #metoo byggs på sociala kanaler

10 år sen – Sociala medier som en kraft för demokratin

Jag har jobbat länge med sociala medier och jag vill minnas att för en tio år sen präglades utvecklingen av stor optimism. Oavsett om det handlade om politik, kommunikation eller communities – många var ense om att sociala medier var något bra (med undantag av vissa företag som var livrädda för transparans). Det fanns en idealbild av att sociala medier skulle bidra till ökad demokratisering och underlätta entreprenörskap. Genom sociala medier skulle alla människor få en röst och kunna bygga relationer, sprida idéer och bidra till samhällsdebatten.

Idag – Sociala medier som en kraft för totalitarismen och konsumismen

På senare år så har vi snarare sett att de sociala kanalerna som vi satte så stor förhoppning till istället har använts för mer skadliga syften. Som stalking, näthat och mobbing. Eller för att vigla upp hatsvansar mot meningsmotståndare. Trollfabriker, filterbubblor och rysk propagandaannonsering underlättas av Facebooks annonshanteringssystem och algoritmer. Twitter skänker kredibilitet till högst tveksamma människor via sitt verifieringssystem. Algoritmerna visar oss färre och färre uppdateringar från människor, grupper och organisationer vi gillar och istället mer annonser från företag som har köpt sig information om våra surfvanor och därför tror sig veta vad vi behöver konsumera.

Det var lätt att tappa hoppet och tilltron på att det nya kommunikationlandskapet faktiskt kommer att bidra till en bättre värld. Men så hände #metoo.

#Metoo revolutionen

Upproret som vi kallar #metoo startades för ett par veckor sen, i oktober 2017. Följt på nyheterna att filmmogulen Harvey Weinstein begått grova övergrepp på skådespelerskor, assistenter och andra medarbetare i Hollywood startade Alyssa Milano en Twittertråd med det enkla budskapet: ”Om du har blivit utsatt för sexuella övergrepp eller trakasserier – svara och skriv Me too”.

Svaret blev nog ganska mycket större än hon kunde tro. Det startades en revolution och mina flöden fylldes av kvinnor och skrev ”#metoo” och ibland även detaljerade situationer med övergrepp och trakasserier de hade varit med om. Det skrev debattartiklar och anordnades demonstrationer. I Frankrike trendade hashtaggen #balancetonporc – häng ut din gris. I Storbritannien startade kvinnor som jobbar i maktens korridorer Whatsup-grupper för att varna varandra för manliga politiker med vandrande händer.

Branscherna gör upprop till uppror

Särskilt i Sverige har #metoo slagit igenom med extra kraft. Den ”stackars mansrättskämpen” Alexander Bard twittrade förtvivlat ut den här bilden som visar Google Trends för begreppet metoo. Tydligt är det – det är i Sverige det händer.

metoosweden

Som svar på upproret bland Hollywoods skådisar startade våra svenska film- och teaterskådespelerskor hashtaggen #tystnadtagning. Detta följdes av musikernas #närmusikentystnar, sångarnas #visjungerut och juristernas #medvilkenrätt.

Sen har det bara rullat på.


hashtags_metoo

 

 

 

 

 

 

 

 #sistabriefen

sista-briefen

 

 

 

 

 

 

Den 28 november kom min egen bransh – kommunikationsbranshens #sistabriefen. 2126 kvinnor och icke-binära som har skrivit på för ett slut på sexuella trakasserier, övergrepp och diskriminering inom PR, reklam och kommunikationsbranschen. En del av historierna kan läsas här.

Sociala kanaler möjliggör revolutionen

Metoo är en stor grej. Framtiden kommer att utvisa hur stor. Men redan nu har vi sett konsekvenser – anklagade förövare har fått fly landet, mist jobbet, fått lämna partiet. Utredningar har startats och bolag ser över sina jämställdhetsplaner och visselblåsarfunktioner.

Att anklaga någon för övergrepp  har alltid varit problematiskt. Dels på grund av det patriarkala systemet som råder i rättväsendet där tex offren ifrågasätts gällande klädsel och beteende i större utsträckning än den påstådda förövaren. Men också för att det är svårt att bevisa – ofta står ord mot ord.

Det sociala medier gör är att ge kvinnor plattformar för dialog och för att dela erfarenheter. Om tio personer delar erfarenhet av en persons beteende och kan samordna sig så blir det i alla fall svårare för tex en arbetsgivare att slå bort anklagelserna.

Sociala medier har också gett oss kraften att organisera oss. På rekordtid har tiotals (kanske hundratals) grupper bildats för alla olika typer av branscher, men även för skolelever, brukare och människor utan specifik yrkesmässig tillhörighet. Och vi har kunnat organisera oss, diskutera, skriva på uppropslistor och dela våra historier.

Sociala medier kommer också att göra att jag kan dela den här artikeln. Och sociala medier gör att vi kan skicka ett kraftfullt budskap till alla som begår övergrepp och trakasserar och som hittills har kommit undan med det:

Vi vet vilka ni är. Från och med nu gäller nolltolerans.

En kommentar

  1. Pingback: Redaktionsrevolter, algoritmskola och analys av sd-väljarnas stöd - Bisonblog

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>