Kategori: CSR

Så kan ditt företag hjälpa flyktingkatastrofens offer

Som jag skrev igår så tror jag att allt fler företag kommer att engagera sig för flyktingkatastrofens offer under denna kommande veckan (och förhoppningsvis för längre tid framöver). Men vad kan man som företag göra då? Här är några tips:

  • Skänk pengar. Främst behöver alla hjälporganisationer därute pengar för att kunna utföra sitt arbete och fördela resurser till de behövande. Exempel på organisationer att skänka pengar till:
    UNICEF
    UNHCR
    SOS Barnbyar
    Läkare utan gränser

 

  • Starta en egen insamling och uppmuntra andra (kunder, anställda, affärspartners, leverantörer) att delta i insamlingen. Använd de egna sociala kanalerna för pusha för insamlingen. Här kan du starta en egen insamling:
    - Röda Korset
    Rädda Barnen

 

 

  • Om företaget producerar något som kan komma flyktingar till nytta – kläder, skor, medicin, tält osv – starta samarbete med en organisation för transport och distribution av relevant material.

 

  • Underlätta integrationen av de människor som har kommit till Sverige genom att tex anställa nyanlända invånare.

 

  • Ta ställning! Att fler privatpersoner, politiker och organisationer tar ställning för en human migrationspolitik och flyktinghantering i Europa. Svenska företag har en viktig position både i Sverige och utomlands och har förmåga att hjälpa till och påverka den allmänna opinionen. Visa för medarbetare, kunder och omvärlden att ni lever upp till de goda värderingarna ni ofta kommunicerar att ni har – och ta officiellt ställning för ett mer medmänskligt samhälle.
    Ett exempel på hur man gör det är de företagsledare som figurerat i DN:s kampanj #jagdelar.

Det finns inga ursäkter. Om 6-åringarna på min gata klarar av att samla in pengar till Röda Korset klarar era stora och resursstarka företag av att göra något för flyktingkatastrofens offer och en situation som påverkar oss alla i Europa. saraTweet

Fler företag engagerar sig för flyktingkatastrofens offer

IMG_0323

Den gångna  veckans ökade engagemang kring flyktingkatastrofen på Medelhavet och i Europa har spridit sig från privatpersoner och hjälporganisationer till att allt fler företag börjar tar action i frågan, vilket är en jättepositiv utveckling.

Ikea Foundation skänkte redan i somras miljontals kronor till UNHCR och andra stora bolag som H&M, Axfood och SEB har följt efter under denna vecka och stödjer organisationer som SOS Barnbyar och Rädda Barnen på olika sätt.

Även mindre företag visar att man kan göra skillnad, exempelvis detta IT-bolag som ställde in företagsresan och istället skänkte 400 000 till flyktingkatastrofen. Flertalet idrottsföreningar har också startat egna insamlingar hos exempelvis Unicef för att hjälpa till att samla in pengar.

Sen har vi också företag som tar action som är lite mer kopplat till deras egen verksamhet (som gott CSR-arbete bör vara). SCA till exempel skänker hygienartiklar som blöjor och bindor och anordnar transport till de drabbade områdena. SAS erbjuder i sin tur resenärer att ta med extrapackning med förnödenheter till Medelhavsområdet utan extra kostnad.

Tror att vi kommer att få se fler företag som engagerar sig under veckan som kommer!

Sara

Antalet likes avgör vems sanning som gäller

Ingen har väl missat videon ”Kodaikanal won’t” där Sofia Ashraf, en indisk aktivist tar ställning mot jätten Unilever med hjälp av Minajs hit Anaconda. Bakgrunden är en påstådd miljökatastrof orsakad av en Unilever-ägd fabrik i Kodaikanal i Indien och Ashraf uppmanar bolaget att ta sitt ansvar och städa upp efter sig.

Unilever i sin tur svarar med ett ganska torrt meddelande om att de såklart inte är skyldiga till något. Men man får en känsla av att historien inte kommer att sluta där.

Och jag får en känsla av att detta är bara början. Aktivister har alltid varit duktiga på att skapa debatt och få ut sina budskap och när det blir enklare och enklare att skapa högkvalitativa medieproduktioner så kommer vi att få se mer viralt innehåll som belyser frågor från gräsrötter och aktivister. Företag i sig som ofta ligger ganska långt efter när det gäller sin (digitala) hållbarhetskommunikation kommer att få kämpa om uppmärksamheten och medieutrymmet i förhållande till de frågor som berör dem. Vems sanning som gäller i konflikter mellan olika intressenter kan krasst komma att bero på antalet likes.

/Sara

Ekonomi och miljöhänsyn måste gå hand i hand

Dagens inspiration fick jag tidigt på morgonen i form av en artikel på Veckans Affärer skriven av Handelshögskolestudenten Dennys Bello: ”Som ekonom skolas jag till miljöanalfabet”.

I den skriver han om vikten att modernisera ekonomiutbildningarna. Att idag kan vi inte bara prata om ekonomisk tillväxt och maximering av vinster utan att också prata om vilka effekter vårt ekonomiska system får på miljön och hur man bör hantera detta.

Men problemet med Handelshögskolan är att man inte tar detta i beaktande i undervisningen enligt Bello:

På ekonomutbildningen ser man det ekonomiska systemet som frikopplat från planeten vi bor på. Som om vi levde på Mars.

Även om CSR får en mer betydande del i företags kommunikation så är det viktigt att man lever som man lär och att det finns ett äkta engagemang som går utöver att bara kommunicera om mål, initiativ man vill ta eller långsiktiga visioner. Det måste komma till konkret action och det måste finnas en genuin förståelse och intresse från företagsledningen för att söka kombinera vinst och tillväxt med hänsyn till våra begränsade resurser och vår planets framtid. Precis som Dennys Bello påpekar så är det ett bra startskott att börja introducera denna förståelse redan på ekonomiutbildningarna som fostrar morgondagens företagsledare.

/Sara

Detta inlägg ingår i #blogg100 2015. Min målsättning är att skriva om 100 personer, företag, organisationer, lösningar, appar, prylar eller idéer som inspirerar mig i mitt arbete eller vardag.

Italienarna visar vägen när det gäller digital CSR

Idag hölls ett lunchseminarium hos Comprend och Hallvarsson & Halvarsson om digital CSR-kommunikation (corporate social responsibility). På Comprend gör vi ju varje år en ranking av bolags företagswebbplatser där vi kollar på de olika delarna på en webbplats och hur väl innehållet svarar mot målgruppernas efterfrågan och behov. Målgrupper för CSR-kommunikation är ju folk som hållbarhetsanalytiker, journalister och arbetssökanden som till exempel vill veta mer om ett företags värderingar.

csr seminarium

Bäst på att kommunicera CSR är Schweiz och Italien och konstigt nog kommer nordiska bolag längre efter. Orsaken är inte att man gör mindre i Norden – hållbarhet/CSR/corporate responsbility står högt på många företags prioriteringslistor. Men av någon anledning är man inte lika benägen att kommunicera kring det som våra mer södra grannar.

Så om du jobbar med hållbarhet – checka in till exempel ENI och Telecom Italia och inspireras av hur de kommunicerar CSR på sina webbplatser.

/Sara Detta inlägg ingår i #blogg100 2015. Min målsättning är att skriva om 100 personer, företag, organisationer, lösningar, appar, prylar eller idéer som inspirerar mig i mitt arbete eller vardag.

Alla kommer vilja skapa egna ”Ice bucket challenges”

Så blir det digitala året 2015 – 10/24 saker att hålla koll

Facebook har släppt 2014- year in review. FB year in reviewHär ser man de ämnen som varit mest omtalade under året. Inte konstigt att se sportevenemang, katastrofer och konflikter dominera konversationerna. Men en slående sak är att Ice Bucket Challenge kommer på femte plats.

Ice Bucket Challenge är för den som har levt under en sten en kampanj för att sprida kunskap om och öka  donationerna för ALS-forskning. När jag kollar upp på Wikipedia kan jag inte se att det är en specifik organisation som ligger bakom, utan ”kampanjen” har spridits viralt och flertalet olika organisationer har tagit emot donationer. Som den PR-konsult jag är, är jag dock skeptisk – det kan nog mycket möjligt vara en planerad kampanj uttänkt av något geni.

Hur som så spreds Ice Bucket Challenge över hela världen i somras och alla från George W Bush till Justin Bieber hakade på.

 

I samband med utmaningen så skulle man även utmana andra personer att hälla is-vatten på sig och på så sätt spred det sig. En lyckad kombination helt enkelt – kändisar, en rolig situation, ett behjärtansvärt syfte och en tydlig spridningsmekanism.

2015 kommer vi definitivt att få se försök till kopior på detta fenomen. Frågan är väl bara om något annat kommer att kunna knäcka Ice Bucket Challenge och vad man kommer att försöka sig på för att ta utmaningen till nästa nivå.

bild10

/Sara

Näthat blir en CSR-fråga för företag

Så blir det digitala året 2015 – 5/24 saker att hålla koll på

Igår var jag på Diskrimineringsbyrån i Uppsalas (DU) event Nätvaro och deltog som paneldebattör. DU jobbar bland annat med att förebygga och motverka näthat och det var det som eventet handlade om.

I de två debattpanelerna under konferensen deltog också Elza Dunkels som skriver den läsvärda bloggen Nätkulturer, Erika Pohjanen från Sibship Society, Robin Enander från Juridikfronten, Olle Cox från Friends, Martin Fredriksson från Researchgruppen, Karl Dahlstrand från Cybernormer samt representanter från Rikspolisstyrelsen, Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor och Institutet för Juridik och Internet

IMG_20141205_092222Min input i debatten var att prata kring företagens roll när det gäller att både förebygga men också hantera näthat. Dels sker mycket av det näthat som existerar på plattformar och tjänster som ägs och drivs av företag. Vilken skyldighet har till exempel Facebook, Macforumet eller Nöjesguiden eller för den delen spelbolagen för det innehåll, inlägg och kommentarer som florerar på deras tjänster och i kommentarsfälten. Dels så har i princip nästan alla företag idag sociala kanaler där det pågår öppna diskussioner mellan fans eller följare. Vilket ansvar har exempelvis Telenor eller Nordea för det som skrivs på deras Facebookväggar och hur folk beter sig mot varandra på deras kanaler.

Svaret är ju såklart att alla dessa företag och tjänster har ett ansvar. Om man driver en sida som går under lagen för elektroniskt anslagstavla är man skyldig att moderera och hantera det innehållet som postas av tredje part. Men trots detta ansvar så sker överträdelser mot privatpersoner dagligen.

Näthat blir en CSR-fråga för företag

Jag tror att företag kommer att bli mer medvetna om näthat och dess effekter under 2015. Dels som ett sätt att undvika krissituationer – man måste hantera och moderera sina sociala kanaler för att undvika förtroendekriser. Men också som en del i CSR-arbetet när det gäller socialt ansvar.

Teliasonera jobbar till exempel aktivt med att göra nätet till en säkrare plats för barn. Rädda Barnen och andra organisationer jobbar också med att barnrättsprinciperna ska inkorporeras i företagens verksamhet. Att barn och ungdomar ska kunna vara trygga även på digitala marknads- och kommunikationsplattformar ett företag innehar är ju en del av detta.

Idag sker mycket av det som tidigare hände i fysiska världen på nätet – vi handlar, vi kommunicerar, vi går kurser och vi spelar spel med varandra. De som bygger plattformarna, tillhandahåller tjänster och skapar kommunikationsmedel måste också ta ansvar för vad som sker där. Till exempel är det lite udda att Mark Zuckerberg kan bli känd för att skänka pengar till Ebolavården, men inte ta en stark ställning för motverka hot, hat, rasism och sexism och brott som faktiskt sker på hans plattform varje sekund – och där ofta barn är utsatta och uthängda. Det är dags för ökat ansvar och engagemang från både sociala nätverk men även alla andra typer av företag som har målgrupper som interagerar digitalt på deras egna plattformar.

bild5

För mer information – ladda ner Nätvaros publikationer.

/Sara

Fler företag satsar på Sustainability på företagswebbplatsen

Igår tipsade jag om vår Web Management Report 2014 som släppts – hur jobbar man med företagswebbplatsen och digital företagskommunikation 2014.

När det gäller vilken sektion av en företagswebbplats som man satsar på så är det ett område där många lägger extra fokus på och det är CSR, corporate social responsibility. Även kallat Hållbarhet, Sustainability eller enbart CR. Kärt barn har många namn.

I grafen här ser man att många anser att CSR är ett viktigt område att satsa på.

CSR content

Min kollega Karolina har en förklaring:

karolina comment

Tips 35 i serien 100 tips för digital företagskommunikation:

Är du intresserad av att lära dig mer om digital CSR så välkommen på vår workshop ”Digitala lösningar på dina förtroendefrågor inom CSR” 10 april i Stockholm. Läs mer om eventet och anmälan här.

/Sara

88. Rätt att redovisa kön i årsredovisningen – gästblogg

Igår läste jag ett blogginlägg av Isabella Blondinbella Löwengrip där hon ondgjorde sig över att man är tvungen att redovisa fördelningen mellan könen i svenska årsredovisningar:

”Jag blir helt kräkfärdig på allt som har med kvotering att göra och statens inblandning om kön i företag”

Jag vet visserligen efter att ha hört Löwengrip tala på Webbdagarna att det här är en del av hennes strategi – ett blogginlägg för att provocera om dagen. Men jag tyckte ändå att hennes inlägg var värt att kommentera och bjöd då in min kollega Carina som är senior rådgivare med fokus på CSR-frågor, att göra det här:

Gästblogg av Carina Silberg

What gets measured gets done – det är väl ett argument lika bra som något. Nyckeltal och mätningar syftar ju till att kartlägga faktiska förhållanden och gärna visa på en utveckling över tid.

”Självklart vill vi allihop att fler kvinnor ska in i styrelser”, jo det säger de flesta valberedningarna men väljer ändå i större utsträckning att nominera manliga kandidater till styrelsen. Om statistiken över könsfördelning i styrelsen går på tvärsan med de intygandena från valberedningen så förlorar omvärlden tilltron till bolagsstyrningssystemet.

Visst skulle man kunna tänka sig att kravet om rapportering blir lite fånigt i en styrelse med fyra personer, men vart drar man gränsen i principfrågor? För företag som arbetar aktivt med att hitta, utveckla och främja den bästa kompetensmixen är det dessutom angeläget att visa upp kvittot på detta i form av  faktiska siffror.

Och vad är en redovisning? Visst ska det balansräknas och resultaträknas, men det är i översikt en berättelse om hur ett företag skapar värde, förvaltar värde, skyddar värde, tillämpar en strategi för att bäst utnyttja de rådande förutsättningarna och skapa möjlighet för framtida värdeskapande, och gör det bättre än alla andra jämförbara företag.

Olika externa bedömare utnyttjar olika siffror, data, underlag, narrativa beskrivningar från åsredovisningen för att bedöma om och hur företaget faktiskt lyckas med det – det kan vara aktieägare, kreditgivare, medarbetare, potentiella medarbetare, kunder eller andra intressenter. Företaget redovisar i första hand inte för sig själv, utan för ägarna och omvärlden (och ibland är det detsamma – privata bolag, statliga bolag, men det gör faktiskt detsamma).

Och i slutändan, i flera länder lagstadgar man nu om kvotering till styrelsen. I Norge måste alla börsbolag ha båda könen representerade till minst 40%, annars utgår gigantiska bötesbelopp. Transparens och rapportering ger lagstiftarna underlag att följa utvecklingen och bedöma om företagen själva ”takes care of business” eller om det är nödvändigt med lagstiftning för att säkerställa att bolagen faktiskt utnyttjar hela kompetenskapaciteten.

/Carina