Kategori: Digitala tjänster

Nytt inom den digitala världen

Har skrivit några blogginlägg på senaste om vad Google, Facebook och LinkedIn har på gång och hur det påverkar företag. Det är lite snårigt ibland att hålla koll på hur alla dessa tjänster förändras och utvecklas. Man investerar ändå en hel del genom att etablera närvaro på sociala kanaler och sökmotoroptimera och det är lätt att känna hopplöshet när tjänsterna ständigt förändras och det är svårt att hänga med.

socialmedia

Tips 31 i serien 100 tips för digital företagskommunikation:

Misströsta inte – det finns sätt att hålla sig uppdaterad med vad som sker på Google, Facebook, LinkedIn och de andra tjänsterna i den digitala världen vi har blivit så beroende av.

LinkedIn blog – skriver om både ny funktionalitet och ändrade användarregler men även artiklar om olika sätt som företag och organisationer använder sig av LinkedIn på.

All Facebook – allt om världens största sociala nätverk.

Matt Cutts – har varit källan till information om Google och dess sökalgoritmer i många många år.

Instagram har såklart en egen blogg, likväl som Twitter och Pinterest.

Sen finns en uppsjö av bloggare som skriver om digital kommunikation, nya tjänster, utveckling av plattformar, SEO eller marknadsföring och som ofta är tidigt ute med att tipsa om utvecklingen på just LinkedIn, Google, Facebook, Twitter och alla andra sociala medier.

/Sara

Integritet på nätet – ett problem för framtidens arbetstagare

Digital Hållbarhet 2013

Igår spenderade jag eftermiddagen på Veckans Affärers konferens Hållbara Affärer 2013. Lyssnade bland annat på en paneldebatt mellan David Mothander, Policychef på Google, Brit Stakston från JMW samt Markus Bylund,  forskare på DSV (där jag för övrigt gick en gång i tiden).

Diskussionen handlade om var gränsen går mellan privat och professionellt på internet och vad arbetsgivaren har rätt att veta om medarbetarna.

Markus Bylund la en del av skulden de sociala nätverken själva där det är svårt för varje enskild person att förstå sig på hur dessa tjänster fungerar, vad som ses av andra och hur sekretessinställningar ska hanteras. Det är ett designproblem också, på tjänsterna upplever man inte att man pratar i plenum utan det kanske ser ut som om man är i ett slutet system.

Brit Stakston lyfte upp att det gäller att ha sunt förnuft när det gäller sociala medier och att exempelvis inte twittra information som man är medveten om att ens arbetsgivare skulle ogilla eller som framställer en själv i dålig dager.

Problemet med att åberopa sunt förnuft är att man glömmer bort den nya generationen – de som vuxit upp med sociala medier och som nu kommer ut på arbetsmarknaden. För den som är 15 år gäller helt andra värden på nätet. En 15 åring bygger sitt personliga varumärke på helt andra grunder än en säg en vuxen kommunikationskonsult. Att ses som roligast i klassen, uttrycka extrema åsikter eller publicera utmanande selfies kan vara hårdvaluta i en ungdoms sociala mediebeteende – inte alltid saker som kommer se bra ut då den framtida arbetsgivaren googlar.

För oss kommunikationskonsulter är det ju snarare professionell framtoning,  (vad vi i alla fall tror är) kvicka twitterinlägg och  bilder från ett framgångsrikt privatliv med söta barn, fina resmål och lyckade köks- eller trädgårdsexperiment som gäller på nätet. Saker som är väl linjerat med vad arbetsgivare eller eventuella uppdragsgivare söker efter.

Med bakgrund av detta, samt obehagligare fenomen som internetmobbing, grooming och kränkningar av barn och ungdomar på nätet så är det här en väldigt relevant diskussion idag – hur funkar egentligen internet – sök och sociala medier när det gäller sökbarhet, synbarhet och lagring av information och vilket ansvar har Google,  Facebook och andra företag för hur användarna nyttjar deras tjänster. Ska ens ett barns sociala profiler kunna vara publika, ska deras sökningar sparas, ska man kunna rikta annonser till barn och spara information om deras digitala beteenden?

Är det rimligt att dagens barn ska bli ”bestraffade” i framtiden pga saker de själva publicerat i okunskap eller saker eventuella plågoandar har publicerat om dom som sedan kommer att vara sökbara av framtida arbetsgivare och kollegor för all framtid?

/Sara

10 framgångsfaktorer när intresseorganisationer jobbar digitalt

Idag hade jag den stora äran att få prata inför en grupp människor som jobbar på en av våra främsta intresseorganisationer i Sverige.

Föreläsningen handlade om styrkan i de digitala medierna och hur de själva kunde bidra till att sprida budskap och stärka påverkansarbetet genom att öka den digitala förståelsen i hela organisationen.

Som en del i föresläsningen presenterade jag 10 framgångsfaktorer som intresseorganisationer bör beakta när de jobbar digitalt:

Ung cancer

Satsa på fler kanaler, som Ung Cancer gör. Fler kanaler – mer spridning och fler typer av budskap i olika format för folk att ta till sig. Ung Cancer bjuder också in bloggare som själva kan berätta hur det är att leva med cancer vilket ökar trovärdigheten för organisationen.

unicef

En no-brainer skulle man kunna säga. De flesta som driver vilken FB-sida idag som helst vet att man måste utnyttja aktuella högtider och events. Men det gäller också att känna av vilka ämnen det talas om just idag, vad trendar på Twitter, vad är på tapeten i nya och traditionella medier. Om det är något relevant för vår organisation så haka på trenden!

Amnesty

Jag gillar Amnestys Pinterestsida där de lägger upp överskådliga och lättillgängliga infographics över statistik och fakta.

roda korset

Glöm inte bort att meddela folk  hur de kan stödja er, engagera sig och skänka pengar. När det är relevant - tänk på konverteringen.

Musikhjälpen

För några år sen tog Musikhjälpen hjälp av rapparen Petter som startade hastaggen #stepyourvdgameup – där han fick en massa svenska VD:ar att skänka pengar genom en Twitterkampanj. Det är bra att ha goda vänner!

rosa bandet

Folk gillar att engagera sig, att känna att de själva gör något mer betydelsefullt än att bara sms-skänka 50 kr. Hjälp dom att göra detta!

Naturskyddsföreningen

 

Naturskyddsföreningens anti-scampi kampanj är ett bra exempel på att man kan ändra folks konsumtionsbeteenden med hjälp av en digital kampanj. Det gäller att få till den där virala spridningen.

LUG

Det är inte bara utgående budskap i digitala medier, det gäller att ta in och lyssna också. Hur kan vår organisation bli bättre, vad kan vi göra annorlunda, hur uppfattar ni oss? Detta är frågor man kan ställa till sina följare (och sen såklart visa att man tar till sig av eventuell kritik).

Giving tuesday

Giving Tuesday uppstod som en motvikt mot amerikanska Black Friday och Cyber Monday som går ut på att konsumera så mycket som möjligt. Giving Tuesday handlar istället om att ta en dag och skänka till, hjälpa eller stödja någon sak man tycker är viktig. Allt man behöver göra för att ”vara med” är att använda hashtaggen.

10 RB

Långa rapporter om världens orättvisor, bildspel från flyktingläger och fakta om fattigdomen – ibland blir det för mycket information för folk att ta in. Genom att förenkla budskapet – ”Hur hade ditt liv sett ut om du fötts i ett sk u-land?” kan man nå fram till folk på ett annat sätt. Få folk att börja tänka – mata inte bara på med siffror och fakta.

/Sara

99. Digitala kanalers betydelse för att söka jobb

Hur man söker efter, hittar och utvärderar olika jobbmöjligheter har förändrats enormt de senaste åren. När jag gick ut universitetet 2002 så gick man fortfarande till Arbetsförmedlingen och sökte i deras datorer på plats. Eventuellt fanns det några andra tjänster som Monster och Stepstone och på företags egna webbplatser var informationen knapphändig.

Idag söker man jobb genom hashtaggen #nyttjobb på Twitter, man följer företag man är intresserad av på Facebook och vissa företag har LinkedIns ”skicka CV”-knapp direkt i anslutning till de lediga jobben.

KW Digital är vi intresserade av att ta reda på hur utvecklingen ser ut när det gäller att söka jobb och utvärdera potentiella arbetsgivare på webben och i sociala medier. Därför genomför vi varje år en undersökning: KW Digital Career Survey.

Om du söker jobb eller planerar att söka jobb inom kort så gå gärna in och svara på våra frågor. Det tar några minuter och för varje deltagare i undersökningen skänker vi en slant till WWF, Läkare utan gränser eller Hand in hand (du väljer vilken).

jobseekers
Saxat från infographic ”The Road to Talent”.

/Sara

97. Bara för jag jobbar med ”sociala medier”…

…så betyder det inte att jag har koll på varenda viral video som cirklar runt på YouTube. Ibland får jag frågan om jag har sett den YouTube-videon med den där roliga hunden, skrattande bebisen, lustiga frieriet eller helt galna mänskliga tricket och i 9 fall av 10 har jag inte sett den. Då blir folk förvånade för att jag jobbar ju med ”såna där internetgrejer”.

På Stockholm Social Media Club i fredags pratades det bland annat om YouTube och Annika Lidne tipsade om en sajt som jag inte kände till: VidStatsX – statistik för kanaler och filmer på YouTube. Så nu kan jag gå dit och kolla vad som trendar i olika länder så jag alltid har koll på aktuella memes, webbens populäraste katter och den där fyndiga virala reklamfilmen som alla pratar om.

137 miljoner visningar:

/Sara

87. Skulle ha testat Osom men…

…det kräver Facebook Login och jag vill inte använda det sättet att logga in.

- Alla människor har inte Facebook.
- Alla vill inte koppla ihop sin Facebookprofil med aktiviteter som nätshopping, musiklyssning eller forumpostning. Låt de som inte vill göra detta slippa.
- Ha åtminstone några alternativ som Twitter eller Google login.

Hoppas de ändrar detta snart, jag är en flitig användare av Blocket, både som köpare och säljare och välkomnar nya tjänster inom Köp/Sälj.

20130417-210034.jpg

/Sara

85. Boston Marathon – digitala verktyg och redskap vid en kris

Bombdåd i Boston, 3 döda och över 100 skadade än så länge. I vanlig ordning fick jag världsnyheterna serverade via sociala medier. När Thatcher dog såg jag det först på Facebook. Igår när bomberna briserade var det Twitter som var först på bollen, det tog ett tag innan de traditionella nyhetssajterna var med på banan.

boston tweet

Väldigt tidigt var en mängd tjänster också uppe och rullade för att på olika sätt dokumentera eller assistera folk vid den här krissituationen.

Jag tänker kanske främst på Google Person Finder som var snabba på att uppdatera sin tjänst för syftet samt sprida länken. Även amerikanska Red Cross har en liknande tjänst.

google person finder

På Twitter skapades tidigt hashtaggen #bostonhelp för att kunna söka eller erbjuda hjälp på plats.

En lokaltidning i en förort till Boston samlade tweets i Storify där privatpersoner erbjöd övernattning till de som pga dådet och den inställda lokaltrafiken inte kunde ta sig hem.

Yahoo rapporterar också om ett Google dokument som skapats för att erbjuda övernattningar / söka efter hjälp.

brookline

Storify har också använts för att samla tweets om nyhetsrapporteringen av händelsen.

YouTube var inte heller sena med att starta en Spotlight page och samla relevanta videoklipp till de som vill hålla sig uppdaterade.

youtube spotlight

Även medierna har ju via exempelvis Twitter en helt annan möjlighet idag att nå folk för ögonvittnesskildringar och intervjuer.

boston2

Följ händelserna på Twitter via #bostonmarathon och #prayforboston

/Sara

 

78. Apropå QR-koder

Mycket QR-koder har det blivit i bloggen på senaste. Jag tipsade om ett blogginlägg från Bloggbyrån i lördags om när man bör använda QR-koder och veckan innan skrev jag om när QR-koder faktiskt vore användbart.

Konsensus verkar vara att QR-koder mest är till besvär och att det inte verkar finnas så många nyttiga användningsområden för de. Men så tipsade Creunas Facebooksida om en blogg som faktiskt listar bilder på folk som scannar av QR-koder: Pictures of People Scanning QR-codes.

 

qrcode car
Testa scanna en liten QR-kod från en körande bil och se hur bra det går.

/Sara

70. Övervakningssamhället gör sig påmint

Igår berättar min man för mig att han kan se exakt var jag åker med lokaltrafiken och när.  Det handlar inte om att han har gömt en dold gps-sändare i mina kläder eller att han har reggat min mobiltelefon på nån lokaliseringstjänst. Det handlar helt enkelt om att vi har bytt SL-kort.

Han hade registrerat SL-kortet på nätet så han kunde anmäla det som borttappat vid en sån situation och då loggas alla resor man gör med kortet.

Det är mycket debatter kring vad för typ av information som loggas av tjänster som Facebook och Google och det är ju viktigt att tänka över vilka digitala spår man lämnar efter sig. Men det är också värt att fundera på vilken typ av information som lagras kring våra dagliga rutiner som när vi åker t-bana, passerar en biltull, handlar mat med kort, lånar böcker på biblioteket, går till vårdcentralen eller checkar in på gymmet.

Den som är missnöjd med Facebook kan välja att gå ut ur tjänsten, den som inte vill lämna efter sig spår hos Google eller andra webbtjänster kan använda sig av anonymitetstjänster som ”Tor”. Men det är svårare att sluta åka med lokaltrafiken, handla med andra betalningssätt än kontakter eller använda olika typer av samhällstjänster och fler och fler av dessa aktiviteter innebär någon slags registrering av våra handlingar.

Skulle vara intressant om någon gjorde ett experiment över en veckas tid för att se hur mycket av våra aktiviteter som sparas ner i olika typer av databaser och vilken information som loggas, hur övervakningssamhället faktiskt fungerar. Resultatet skulle nog också vara aningen skrämmande.

/Sara

67. När QR-koder faktiskt vore användbart

QR-koder, reklammakarnas nya favorit. Åkt tunnelbana idag och konstaterat att QR-koder används i ganska många annonser. Man ska delta i nån tävling, få reda på mer information, registrera sig någonstans etc. Eller ibland berättar de inte ens varför man ska scanna QR-koden, den informationen saknas helt och man bara förutsätter att folk är så otroligt nyfikna att de scannar ändå.

Vi omges av reklambudskap överallt och om det inte råkar vara så att nått budskap på t-banan träffar så rätt för mig för stunden, tex ett erbjudande om halva priset på en resa till NY samma dag jag tänkt boka, så har jag oftast inte tillräckligt stora incitament att scanna av QR-koden.

Däremot finns det ett tillämpningsområde där jag gärna skulle använda mig av QR-koder och det är i vanliga papperstidningar (ja jag läser fortfarande såna). När jag läser nått intressant på nätet delar jag ofta med mig på Twitter, Facebook, Pinterest eller den här bloggen. Men när jag läser i en papperstidning så måste jag ju alltså söka upp artikeln digitalt i efterhand för att kunna dela. Ofta har jag glömt bort vad jag läste och ibland hittar jag inte heller den digitala versionen. Här skulle ju en QR-kod underlätta att hitta länken till innehållet för smidig spridning.

/Sara