iPhone

VAB 2.0

I mitt förra inlägg här på bloggen funderade jag kring varför det måste vara så oerhört byråkratiskt och tidsödande att anmäla vabb – dagens förfarande måste dessutom vara enormt kostsamt för Försäkringskassan. Efter inlägget fick jag dock av en hjälpsam Twitterföljare reda på att det finns appar som tar hand om att anmäla VAB, bland annat appen VabbaNu! där man fyller i sina uppgifter som skickar in dem till Försäkringskassan. Visserligen tar appen bara hand om att ersätta förfarandet då man anmäler VAB på FK:s webbplats och processen med att få den hemskickade blanketten påskriven av förskolan samt att skicka in den igen för hantering kvarstår fortfarande.

Idag läste jag till min glädje i DN (hittar inte länken online) att Försäkringskassan jobbar på ett nytt digitaliserat system där förskolan ska kunna anmäla vabben och man slipper skicka papper hit och dit med onödiga portokostnader. Bra initiativ och jag hoppas det blir verklighet medan det fortfarande är aktuellt för mig. Önskar dock att de även tar höjd för en mobil lösning i app-form för att komplettera.

Facerape – inte så illa som det låter

Läser också på DN att i en undersökning gjord av Datainspektionen kommer det fram att hälften av alla ungdomar vid något tillfälle har blivit ”faceraped”. Kan tänka mig att den äldre generationen går i taket vid att höra ett sådant förskräckligt uttryck och nervöst undra vad deras stackars barn har varit med om. Tror inte att det är så illa som det låter, i de flesta fallen så innebär det nog bara att kompisar skojar med varandra genom i ett oövervakat tillfälle skriva på varandras Facebookvägg. Har t.ex. en kompis som emellanåt brukar skriva om hur bra, snygg och cool hennes make är och då vet vi alla att det är maken själv som har snott hennes mobil och knappat in hyllningen.

Värre är ju att en fjärdedel uppger att de har blivit sexuellt trakasserade på nätet, även om jag alltid säger att det här är inget nytt som den digitala världen har fört med sig. Sexuella trakasserier har alltid förekommit och förekommer i läskigt stor utsträckning på arbetsplatser, i skolor, i hemmen och ute på offentliga platser. Nätet har bara gjort det enklare för vissa att nå sina offer.

Något annat som är intressant är att en tredjedel av ungdomarna i undersökningen tror att myndigheterna övervakar vad de säger på webben och hälften att man övervakar mailen. Oron för statlig kontroll för osökt tankarna in på nästa ämne:

Facebookrevolutioner

Det var kanske inte så oväntat, att protesterna och demonstrationerna i Egypten (och före dess Tunisien) ska komma att kallas för Facebookrevolutioner av media pga att mycket av kommunikationen och koordineringen skett via Facebook, Twitter och på bloggar. Jag skulle dock vilja protestera mot begreppet Facebookrevolution. Dels för att företaget Facebook i sig har inget att göra med revolutioner eller någon agenda när det gäller att stödja demokratiseringsprocesser runt om i världen. Det är ett företag som vill tjäna pengar, punkt.

Då de nya digitala medierna och den spridningen som de faktiskt har fått (att 600 miljoner personer har ett Facebookkonto är revolutionerande i sig) har absolut ändrat hur folk kommunicerar och hur snabbt budskap kan spridas. Men så har det varit i och med alla nya kommunikationsformer – från tryckpressen till mobiltelefonen. Det som händer i Egypten och Tunisien händer inte pga att Facebook finns, även om kommunikationen har underlättats avsevärt. Min poäng är helt enkelt att det är människorna i sig som är drivkraften och inte kommunikationsmedlena. Eller man får i alla fall hoppas på det, för annars kommer revolutioner och kampen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättvisa i framtiden kunna kväsas av den enkla metoden att bara blockera internet och stänga av TV-sändningar.

/Sara