Taggad: #näthat

Stoppa reptilhjärnan – stoppa näthat

5/1oo digitala initiativ som gör världen bättre: ReThink

Läste imorse i DN lördag om hjärnforskaren Katarina Gospic som bland annat pratade om varför folk inte kan bete sig på nätet utan hatar, hotar, trollar och trakasserar. Bland annat handlar det om belöningssystemet i hjärnan som gör att vissa människor mår bra av att trycka ner andra – och eftersom det är så enkelt på nätet, det sällan blir konsekvenser och man inte heller behöver bli konfronterad med mottagarens omedelbara känslor, ansiktsuttryck eller omvärldens censur är det lätt att göra det.

dntext

 

Detta får mig att tänka på Trisha Prahbu, en tonåring som uppfann lösningen ReThink. Jag läste om henne för något år sen – hur hon uppfann en app för att motverka nätmobbing. Denna app känner igen vissa ord som ofta förekommer när det gäller näthat och mobbing och frågar snällt den som skriver om den är säker på att den vill posta kommentaren.

Genom att frågan poppar upp så får den som skriver en paus när reptilhjärnan går på och man bara söker den där snabba belöningen. Förhoppningen är att den som tänkte trycka på skicka får en extra chans att tänka igenom sitt beslut.

Jag vet inte hur lösningen funkar i praktiken, det är som sagt en app och det är upp till varje person att välja att ladda ner den eller inte. Men principen skulle lätt kunna återanvändas på alla sociala forum och bloggar. Det kanske vore nått för Mark Zuckerberg att tänka ett extra varv på nu när han verkar vara så inriktad på att värna om användarnas trygghet.

Trishas TED talk på ämnet:

Ambitionen med Blogg100 2016 är att skriva om 100 initiativ som kretsar kring att göra världen bättre med hjälp av digital kommunikation eller digitala medel. Startups, social good initiativ, Facebooksidor för volontärer, kreativa insamlingsmetoder, crowdsourcing, crowdfunding med mera.

Mata ett troll – skänk en slant till välgörande ändamål

Idag är dagens inspiration bloggaren Anne Wheaton. Hon hade ett nytt sätt att hantera trollen och haters efter att få en massa Gamergate-relaterat näthat i och med en bloggpost hon skrev häromveckan. Helt enkelt så utlovade hon att för varje elak kommentar på Twitter så skänkte hon pengar till Feminist Frequency. Underbart!

annewheaton

/Sara

Detta inlägg ingår i #blogg100 2015. Min målsättning är att skriva om 100 personer, företag, organisationer, lösningar, appar, prylar eller idéer som inspirerar mig i mitt arbete eller vardag.

Näthat blir en CSR-fråga för företag

Så blir det digitala året 2015 – 5/24 saker att hålla koll på

Igår var jag på Diskrimineringsbyrån i Uppsalas (DU) event Nätvaro och deltog som paneldebattör. DU jobbar bland annat med att förebygga och motverka näthat och det var det som eventet handlade om.

I de två debattpanelerna under konferensen deltog också Elza Dunkels som skriver den läsvärda bloggen Nätkulturer, Erika Pohjanen från Sibship Society, Robin Enander från Juridikfronten, Olle Cox från Friends, Martin Fredriksson från Researchgruppen, Karl Dahlstrand från Cybernormer samt representanter från Rikspolisstyrelsen, Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor och Institutet för Juridik och Internet

IMG_20141205_092222Min input i debatten var att prata kring företagens roll när det gäller att både förebygga men också hantera näthat. Dels sker mycket av det näthat som existerar på plattformar och tjänster som ägs och drivs av företag. Vilken skyldighet har till exempel Facebook, Macforumet eller Nöjesguiden eller för den delen spelbolagen för det innehåll, inlägg och kommentarer som florerar på deras tjänster och i kommentarsfälten. Dels så har i princip nästan alla företag idag sociala kanaler där det pågår öppna diskussioner mellan fans eller följare. Vilket ansvar har exempelvis Telenor eller Nordea för det som skrivs på deras Facebookväggar och hur folk beter sig mot varandra på deras kanaler.

Svaret är ju såklart att alla dessa företag och tjänster har ett ansvar. Om man driver en sida som går under lagen för elektroniskt anslagstavla är man skyldig att moderera och hantera det innehållet som postas av tredje part. Men trots detta ansvar så sker överträdelser mot privatpersoner dagligen.

Näthat blir en CSR-fråga för företag

Jag tror att företag kommer att bli mer medvetna om näthat och dess effekter under 2015. Dels som ett sätt att undvika krissituationer – man måste hantera och moderera sina sociala kanaler för att undvika förtroendekriser. Men också som en del i CSR-arbetet när det gäller socialt ansvar.

Teliasonera jobbar till exempel aktivt med att göra nätet till en säkrare plats för barn. Rädda Barnen och andra organisationer jobbar också med att barnrättsprinciperna ska inkorporeras i företagens verksamhet. Att barn och ungdomar ska kunna vara trygga även på digitala marknads- och kommunikationsplattformar ett företag innehar är ju en del av detta.

Idag sker mycket av det som tidigare hände i fysiska världen på nätet – vi handlar, vi kommunicerar, vi går kurser och vi spelar spel med varandra. De som bygger plattformarna, tillhandahåller tjänster och skapar kommunikationsmedel måste också ta ansvar för vad som sker där. Till exempel är det lite udda att Mark Zuckerberg kan bli känd för att skänka pengar till Ebolavården, men inte ta en stark ställning för motverka hot, hat, rasism och sexism och brott som faktiskt sker på hans plattform varje sekund – och där ofta barn är utsatta och uthängda. Det är dags för ökat ansvar och engagemang från både sociala nätverk men även alla andra typer av företag som har målgrupper som interagerar digitalt på deras egna plattformar.

bild5

För mer information – ladda ner Nätvaros publikationer.

/Sara

17. Så undviker ditt företag att bli en plattform för #näthat

Igår skrev jag ett blogginlägg om att organisationer som driver exempelvis Facebooksidor måste se till att ha med risken för näthat i sina krisplaner. Att individer kränks och hotas på ens företagssida är fruktansvärt för den enskilda individen och det är upp till varje företag att värna om de människor som är en del av ens nätcommunity, oavsett om det är på en egen kanal eller på en ”lånad” såsom Facebook.

Så undviker ni att ert företags sociala kanaler blir plattform för näthat:

– Olika sociala kanaler har olika funktionaliteter och olika villkor. På Facebook har man en egen sida där inlägg och kommentarer skrivs och det är upp till varje sidägare att moderera. På Twitter kan man aldrig ta ansvar för något en annan användare skriver för de skriver till en med @-tecknet, inte på ens egen sida. Ta reda på vad som gäller i de sociala kanalerna ni agerar i.

– Ha en tydlig policy för vilka kommentarer som inte kommer att godtas på exempelvis er Facebooksida. De kommentarer som strider mot policyn tas bort och de som upprepar överträdelser bör anmälas.

– Anmäl alltid sånt som strider mot lagen. Majoriteten av sociala nätverkstjänster har en anmälningsknapp eller -länk.

– Planera för ordentligt med moderatorer. En företagssida som har miljontals fans tillhör med stor säkerhet ett företag som har tusentals anställda. Det finns ingen ursäkt att inte tillsätta moderatorer. Har man dessutom en global sida där folk i alla möjliga tidszoner besöker bör man ha koll 24 timmar om dygnet.

– Utbilda era moderatorer, kundtjänstmedarbetare och community managers som agerar på de sociala kanalerna, de ska ha koll på saker som användarvillkoren för kanalen, personuppgiftslagen och andra relevanta lagar och regler.

– Ha en riskplan som detaljerar hur man ska agera när hot och bråk uppstår i kommentarsfälten.

/Sara

16. Inkludera risken för #näthat i krisplanen

De senaste dagarna har #Blogg100 handlat till stor del om näthatet. Många har skrivit bra och insiktsfullt, känslorna har varit både upprörda och uppgivna. Empatin med dom som utsätts är enorm, även om vissa har tagit tillfället i akt att fortsätta spy ut sin galla. Vissa har försökt förklara eller komma med motoffensiver eller sprida nätkärlek istället för näthat. Andra har satt in hatet i ett större kulturellt och medialt perspektiv och pekar mot det samhälle vi lever i idag.

Företag, som exempelvis H&M, har också varit i hetluften då hat och hot förekommer öppet på deras sociala kanaler och moderationen av inlägg och kommentarer har dröjt eller inte ens skett.

De flesta svenska företag som startar Facebooksidor eller Twitterkanaler har ofta åtminstone en basic strategi, innehållsplan och riskplan när det gäller hur de ska hantera sina sociala kanaler. Tyvärr tror jag att det är mer fokus på att skydda det egna företaget, man ser till att moderera när VD kritiseras eller att reagera när det blåser upp en Twitterstorm kring nån kontroversiell nyhet. Det man inte får glömma är sina följare och ”fans”. Driver man en Facebooksida där kunder och intressenter samlas, diskuterar, ”gillar” och länkar så måste man värna om dessa. Facebooksidan är inte bara en reklampelare eller informationsflöde utan det är ett community. Krisplanen måste inkludera hur man värnar om de som ingår i detta community, inte bara hur man värnar om sig själv och sitt varumärke.

Sen har vi också frågan om de sociala kanalernas eget ansvar. Jag drev en bloggtjänst för några år sen med ca 25 000 bloggare. Jag själv och någon timanställd jobbade varje dag med att moderera bloggarna och ta bort sånt som stred mot användarreglerna (som rasism, sexism, påhopp, hot osv). Inte ett kul jobb, men nån var tvungen att göra det för vi kunde inte tolerera att någon for illa på vårt community (och juridiskt var vi ansvariga för det som publicerades). Här måste Facebook, Twitter och andra kanaler också bli bättre på att hantera det innehåll som faktiskt sprids via deras nätverk och inte bara skylla ifrån sig på användarna eller sidadministratörer.

Och slutligen till de som näthatar: Skärp er och väx upp! Era elaka ord säger inget om de ni riktar dom mot men allt om er själva och er osäkerhet och rädsla.

/Sara